Den eviga saknaden mellan varje möte.
Den djuriska hungern väcks åter. Reptil hjärnan gör sitt och får magen att hamna ur balans och tankarna att fara runt som hos en förvirrad tonåring.
Helt fantastiska tillstånd.
Det trygga, varma täcket sveper in mig i en lycklig koja där allt är underbart.
Där under ligger du, och vi flyter tillsammans in i en annan dimension som bara handlar om oss och nu.
Vi fnissar, ser åter varandras tankar djupt i ögonen.
Hej, där är ju du min älskling. Som jag saknat.
Vi mjuka, potatismos klickar, som är klumpiga och varma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
som tänkte något efter detta inlägget