Vi lyssnar på Beatles. Jag lagar mat och små dansar.
Mellan jag sippar mitt glas rödvin spelar jag lufttrummor.
" Den här" säger han och spelar solot på sin luftgitarr.
Jag lutar mig mot köksbänken, sippar vinet, ler och nickar instämmande till musiken. Och ja, det solot är genialiskt.
Vi sjunger tvåstämmigt med, medan jag hackar och rör. Jag kommer på mig själv med att inte kunna texten exakt, och mumlar istället med i melodin.
" Ibland är det så bra att jag kan gråta" säger jag.
" Helt fantastiskt" säger han.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
som tänkte något efter detta inlägget