Frustrerad & rastlös

 Tur att vi har varandra alltså. Vet inte om någon annan hade stått ut med någon av oss. Speciellt inte nu efter att vi varit sjuka i all evighet och inte träffat några människor förutom oss och min familj. Jag träffade Elvira i en halvtimma i förrgår. Det var väldigt befriande. Men sen är man helt slut och måste hem igen. Igår satt jag och pluggade på Da Matteo igen. Sen blev det årets första semla! Dom var slut på alla bra ställen så det slutade med 7/11 semlor. Men dom var förvånansvärt goda. Precis som GP sa, heh. Efter den energikicken tog sig Sean ann att ringa till Immigration Service via sin skype. Efter att ha telefonköat i 45min avbröts samtalet. Aning frustrerad ringde han upp igen och kom fram. Tydligen har dom inte fått vare sig vår överklagan på eras beslut eller pengarna som det kostade (110 dollar). Men vi har kvitto på att någon har tagit emot pengarna. Jävla jenkare alltså. Så nu måste vi ta reda på vart pengarna är och försöka få dom att se att vi överklagade innan det var för sent. För annars måste vi BÖRJA OM FRÅN BÖRJAN. Vi satt igår och pratade och försökte vara realistiska. Kan ju mycket väl hända att jag blir kvar här denna sommaren också. Frustrerande men sant. Buh. Allt dom vill är att man ska lägga ner sina besparingar på en advokat. Någon som känner någon som kan sånt här?? LET ME KNOW.