Irene

Lite bilder från restaurangens trädgård och "kryddgård" som min bror planterat, och beachen & frulle i morse.

En tjock dimma har lagt sig som en hinna över Long Island, och berövar oss på verkligen. Bedövar kanske man ska säga istället. Det är tyst och lugnt. Vattnet igår kväll var helt stilla, som glas. Vattenkanten var så hög att jag vadade till bänken som vanligtvis är flera meter från kanten. I morse drog vi alla på oss mys-tröjor och körde ner till beachen. Dimman över vattnet förenar horisonten med havet så allt är bara en grå massa. Vågorna är stora och starka. Vattnet kryper upp högre och högre mellan vågorna och når snart upp till hustomterna. Detta är bara början på vad som kommer vara över 24 timmars oväder, som förhoppningsvis inte kommer ställa till för mycket skada.

Evakueringen började för några timmar sen i West Hampton, och alla som inte förväntar sig bli räddade av räddningspersonalen kan stanna i sina hem. På egen risk. En man i baren på Starr Boggs igår sa: "I´m king of my castle. I´ve worked hard for that home, and I´m not leaving". Jag Förstår honom så klart, men "better be safe then sorry, man" sa jag.

Efter beachen åkte vi och käkade frulle på en diner. Tre stora, fluffiga pannkakor med sirap åt jag och kollade på tv-nyheterna. Vi lever i en liten bubbla som vi vet kommer spricka om några timmar. Vad som kommer hända är det verkligen ingen som vet, men elen kommer definitivt slå ut och regn & blåst kommer ta över allt ljud i mer än ett dygn.

Så, jag ska ut och springa nu innan det är för sent så att jag inte blir allt för rastlös om några timmar när jag inte längre kan lämna mitt hem. Bunkrat upp med vin och annat göttis så ska nog klara mig bra.