... har gatt och jag tycker att det har varit jatte skont!
Jag har sen en vecka bott med min bror nere pa beachen och somnar och vaknar varje dag till ljudet av vagor. Det konstanta som aldrig upphor. Det gor mig lugn men far mig ocksa att bli helt hippie. Vet inte om det ar bra eller daligt, men jag blir san dar "fanga dagen", "ta vara pa livet", "livet ar for kort..." och blablabla. Blir alltid san har nere.
Jag har blivit lite forvirrad och kanner mig vilsen. Men skiter lite grann i det, och tanker att allt blir som det blir. Folja hjartat maste val anda alltid vara det basta. Eller?
Blir lite fina bilder harifran, med familjemiddagar, strand och annat, nar jag har min dator igen.
Ville mest bara saga att jag lever. Och gor det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
som tänkte något efter detta inlägget